en helt vanlig post-lost-post

Okej, känner ändå att det kanske skulle vara på sin plats att prata lite om det här Lost-spektaklet. Har ju tyckt att den här säsongen har varit så sjukt kalkonig, när det var så bra förra säsongen. Alltså, det där CJ Cregg-avsnittet. Dör på att det såg så billigt ut. Seriöst, har det inte varit lite extra fult den här säsongen.

Min grej med Lost har ju alltid varit detta: de har sålt det som en karaktärsdriven serie, men jag tycker ju att det har varit lögn hela tiden. Jag tycker inte att de varit sanna mot sina karaktärer, utan ändrat förutsättningarna hips vips, utan att förklara sig på ett tillfredställande sätt. Och därför är den här sortens avslut kanske mindre tilltalande för mig än för dom som håller med Cuse/Lindelof. Och det är klart, man måste vara helt körd för att inte bli lite berörd, och det blev jag också. Jag var sjukt glad att Sawyer och Juliet fick träffa varandra igen, och Sayid och Shannon, fast det var lite fucked up (vad hände med Nadia??). Men när det lagt sig känner jag mig ändå dum. Lurad.

Det här med att poängen är att Lost är en kärlekshistoria, som jag läste att Carlton Cuse har sagt, fine. Det är okej för mig. Och det är inte att jag behöver svar på absolut allt, det finns absolut poänger med att lämna en del saker öppna. Men att göra det lätt för sig genom att säga att det inte betyder nåt, att bara personerna och deras känslor betyder nåt, det tycker jag är tråkigt. Är det bara jag eller är det så mycket logiska hål att man blir tokig?

Det här med den alternativa verkligheten, som inte var en verklighet, är nog det som gör mig mest galen. Det känns helt värdelöst att det var nåt slags andligt väntrum där alla religioner och kulturer kunde hänga tills dom fattade att dom var döda och kunde komma till himlen. Varför har jag då ägnat en hel säsong åt att investera i vad som hände där, när det inte betydde någonting.

Jag hatar ju när det ska dras till med en massa andligt dravel, hade varit mycket mer tillfredställande att Jack dog efter att sett planet lämna ön. För övrigt mycket nöjd att dom slöt cirkeln med honom bland bambun och och skon som hade ruttnat sönder, och jycken. Det var fint. Men jag kan inte annat än att känna besvikelse för hela den här säsongen, så mycket outnyttjad potential.

Jag som inte varit ett så inbitet fan kanske inte heller har så mycket insikt som man kan ha, men jag tycker Televisionary skrev jättebra, och jag håller verkligen med. Läs honom!

jag kommer ikapp lite

Lite saker att klara av:

Friday Night Lights. Nån sa till mig att de två sista avsnitten skulle vara så himla jobbiga, men jag tyckte mest det bara var så himla himla bra. Jag blir helt knäckt om det är så att de inte får göra mer. Det är tydligen prat om någon slags tv-film för att knyta ihop, och då skulle det isåfall vara det absolut sista någonsin. Men Kristin på E Online skriver att det är en del andra networks som är peppa på att ta över serien. Så det är något man kan hoppas på. Det fanns även en länk till någon slags fankampanj för att rädda serien, så gå och kolla på det här. Lite taffligt kan tänkas, men man får väl göra det man kan etc. Har ni läst vad det där svinet på NBC säger eller?

Jag har kollat på första Lost för säsongen, men är inte så himla nyfiken faktiskt. Jag känner flera som tyckt precis tvärtom, som varit osugna men tyckte det var så bra det nya. Men jag vet inte. Kanske får ge det en liten chans till. Jag brukar typ strunta i det men sen vill jag ju veta hur det ska gå ändå, så då får man ju ändå krypa till korset.

Säsong två av Torchwood, spin-offen på Doctor Who, började för ett par veckor sen, men nu har jag sett ikapp, och det är så BRA! I första avsnittet var världens bästa James Marsters med, vi känner honom bäst som Spike från Buffy och Angel. Åh vad det var grymt. Alltså, det är en så värd serie. Jag gillar den så mycket!

Jag är i mitten på säsong tre av Doctor Who också. Är så pepp på David Tennant. Tänk att jag var så orolig att jag inte skulle gilla honom, men det hade jag ingenting för. Tänkte lite att jag kanske skulle kolla på Blackpool nu, när jag är inne på BBC-produktioner och så.

Min kompis Alex kom förbi med den där versionen av Jane Eyre som gick på tv vid jul om nån såg den. Jag missade det då, men det var så bra. De kan sina historiska dramer där på BBC iallafall, det måste man säga.

Annars är jag lite för rädd fortfarande för att kolla vidare på X-Files, det får jag ta i varlig takt tror jag. Och tydligen har de skjutit upp premiären av BSG ännu lite till, de svinen. Fjärde april var det sista jag hörde.